Osteosarkom vuxen: ewings sarkom vuxen
Osteosarkom vuxen:
Sarkom överlevnad
Sarkom är ett gemensamt namn för cancer som uppstår i kroppens stödjevävnader, till exempel skelett, brosk, fett, bindväv, muskler eller blodkärl. Eftersom tumörer kan uppstå var som helst på kroppen och har sin utgångspunkt i olika vävnad, skiljer sig behandlingen åt mellan olika typer. Mellan och varje år drabbas av sarkom Varje år diagnostiseras mellan och personer med någon typ av sarkom. Både barn och vuxna kan drabbas men som med all cancer, är det mycket mer ovanligt hos barn. Sarkom är överhuvudtaget en sällsynt sjukdom, det är enbart ungefär 1 procent av all cancer. Eftersom det är så sällsynt, händer det dessvärre att diagnosen blir fördröjd. En läkare på en vårdcentral möter högst en patient med sarkom under alla sina år i yrket. Vid misstanke om sarkom ska patienten remitteras till ett sarkomcentrum. Det finns tre nationella sarkomcentrum, i Stockholm, Göteborg och Lund. Det finns också två regionala sarkomcentrum, i Linköping och Umeå.
Cancer i foten symtom
Den vanligaste formen av sarkom i skelettet kallas osteosarkom. Den utgår från skelettceller liksom den ovanligare varianten, Ewings sarkom. Ewings sarkom kan även utvecklas i mjukdelar. Totalt finns ca 40 olika typer av mjukdelssarkom, de flesta mycket ovanliga. Granskad av: Mikael Eriksson , docent, överläkare, Skånes universitetssjukhus Fakta Osteosarkom drabbar främst barn och unga där de flesta numera kan botas. Av patienter med mjukdelssarkom botas i dag omkring 50 procent, men betydligt fler om cancern inte är spridd. Orsaken till de flesta fall av sarkom är okänd. Vad är sarkom? Sarkom är ett gemensamt namn för cancer i kroppens stödjevävnader. Det vill säga i skelett, brosk, bindväv, muskler med mera. Ett fel uppstår i en cell som gör att den börjar dela sig okontrollerat och efter en tid, ibland efter flera år, bildas en tumör. Varje år insjuknar omkring personer i någon form av sarkom. Bland de nära 70 personer som varje år får en cancerdiagnos i Sverige är det en jämförelsevis ovanlig cancerform.
Vårdgivare Skåne
Primär skelettcancer skelettsarkom startar i skelettet och är en väldigt ovanlig cancerform. Det är mycket vanligare att få cancer i skelettet till följd av cancer som har spridit sig från andra delar av kroppen och gett metastaser, dottertumörer. Granskad av: Jan Zedenius , professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset Fakta Höjda kalkhalter i blodet är symtom på metastaser i skelettet. Sarkom är cancer i kroppens stödjevävnader, som skelett, brosk, bindväv, muskler. Den vanligaste formen av skelettsarkom kallas osteosarkom Vad är skelettcancer? Cancertumörer i skelettet kan ha olika ursprung. De kan uppkomma primärt i skelettet och heter då sarkom. De kan också uppkomma som metastaser , alltså att de har spridits dit av en annan cancersjukdom i kroppen. Det är relativt få människor som drabbas av skelettsarkom. Vanligtvis när man pratar om skelettcancer brukar det oftast handla om metastaser från en annan cancerform.
Primär behandling
Alveolärt mjukdelssarkom Extraskeletalt myxoitt kondrosarkom Tabellen bör ses som en översikt och den har modifierats utifrån nya studier som har visat på delvis andra förhållanden. Vidare finns varierande cytostatikakänslighet även inom respektive grupp av sarkom. Patienter med dålig tandstatus bör bedömas av tandläkare före start av cytostatikabehandling. Expandera Vid tumörer som bedöms vara inoperabla vid diagnos, alternativt där man riskerar kirurgi med intralesionell marginal primärt, kan preoperativ onkologisk behandling övervägas för att möjliggöra senare kirurgi. Avseende cytostatikabehandling är frågan kontroversiell och ingen enskild randomiserad studie har visat en fördel. En Cochrane-analys har visat att postoperativa cytostatika kan förlänga progressionsfri överlevnad och har visat en trend mot förbättrad totalöverlevnad; vid förlängd uppföljning var förbättringen i totalöverlevnad statistiskt signifikant. Två EORTC-studier har dock inte kunnat visa påverkan på totalöverlevnaden, och dessa studier inkluderade såväl hög- som lågriskpatienter.