Mer idrott i skolan argument: mer idrott i skolan ger starkare unga vuxna
Mer idrott i skolan ger starkare unga vuxna
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Daglig fysisk aktivitet i skolan kan ge ökad benmassa, bättre kondition och starkare muskler i vuxen ålder. Det visar en studie på elever i grundskolan. För över 20 år sedan inleddes en studie i Skåne för att se om daglig fysisk aktivitet kan påverka benmassan hos unga. Forskarna ville också undersöka långsiktiga effekter. Benvävnad byggs upp fram tills man är i cirka årsåldern, sedan minskar benmassan i takt med att man åldras och risken för benbrott ökar. Vi ville se om detta gick att påverka med daglig fysisk aktivitet i grundskolan, säger Björn Rosengren, överläkare i ortopedi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. I den så kallade Bunkeflostudien ingick fyra skolor i Malmö där eleverna följdes genom hela grundskolan. Tre av skolorna fortsatte som tidigare med 60—90 minuter idrott varje vecka. I en fjärde skola i Bunkeflostrand fick eleverna ägna sig åt fysisk aktivitet under 40 minuter varje dag.
Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande
Extra positivt för pojkar Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande Sambandet mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan har i flera rapporter och studier visat sig vara positivt. Daglig rörelse är viktigt för eleverna, men det behövs resurser för att underlätta arbetet. Det hälsofrämjande arbetet bör vara ett gemensamt ansvar för hela skolan. Detta visar två avhandlingar från de senaste åren. Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning Under de senaste åren har fysisk aktivitet i skolan diskuterats flitigt, både i den massmediala debatten om skolan och inom forskningen. Bakgrunden till detta har bland annat varit att det i läroplanerna för grundskolan, sameskolan och specialskolan eftersträvas att elever skall erbjudas fysisk aktivitet under hela skoldagen.
Hur mycket idrott har man i skolan per vecka
Ändå är det i stort sett bara på idrott och hälsa-lektionerna som man rör på sig i skolan. Här får du fem tips på hur du kan göra praktiskt för att få in mer fysiskt aktivitet i din undervisning. Martin Lundblad är före detta forskare med nästan 20 års erfarenhet av neurobiologisk forskning som nu sadlat om till NO-lärare. Dessutom är han författare till stora delar av läromedlet Idrott och hälsa. Han ser massvis med vinster om skolan kunde bidra mer till att på ett naturligt sätt implementera fysisk aktivitet vid fler tillfällen än bara på idrott och hälsa-lektionerna. Bättre minne och mer stresstålighet Det finns mängder med forskningsbelägg för att fysisk aktivitet har positiva effekter på vår hjärna. Stresståligheten ökar, minnet och kognitiva förmågor blir bättre bland annat. Alla vet att man kan få större muskler. Alla känner däremot inte till att hjärnan faktiskt också tränas och växer när man rör på sig. Till exempel påverkas minnet positivt, vilket innebär att man minns det man lär sig i skolan bättre.
Mer idrott i skolan argument:
Bunkefloprojektet
Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning. Läs om hur redaktionen jobbar. Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan. Jesper Fritz är läkare och har forskat inom klinisk och molekylär osteoporos vid Lunds universitet. Han har analyserat slutbetygen från elever som gick i nian mellan — och som har haft 40 minuter idrott varje dag sedan första klass. Lektionerna har varit vanliga idrottslektioner med samma innehåll som i övriga Sverige. Niornas betyg jämfördes med tidigare elevers betyg på samma skola samt med tre skolor i samma område med jämförbar socioekonomisk sammansättning. Fler kom in på gymnasiet Resultaten, som presenterades i en avhandling vid Lunds universitet i våras, visar att pojkarnas betyg ökade med i genomsnitt 13 poäng i det dåvarande betygssystemet och sju procent fler av pojkarna kom in på gymnasiet. För flickorna däremot inverkade de extra idrottslektionerna överhuvudtaget inte på betygen.