Får basföda: Svensk Baljväxtfärs – från böna till färdig produkt
English Svensk Baljväxtfärs — från böna till färdig produkt Går det att hitta ett alternativ till den köttråvara vi använder allra mest i Sverige, köttfärsen? Ett alternativ som både har högt näringsinnehåll, är hållbart producerat och har en låg klimatpåverkan? För att testa just det samlade Axfoundation handel, kockar, lantbrukare och forskare. Resultatet blev Svensk Baljväxtfärs gjord på sötlupin, åkerböna och gråärt - en färs som idag serveras i allt från skolkök till lunchmatsalar och i familjers fredagstacos. Efter att Axfoundation gjort resan från böna till färdig produkt, lämnades vidare produktutveckling och kommersialisering över till en kommersiell aktör ; Svenska Färsodlarna. Ett naturligt led i Axfoundations arbetsmodell. Om vi ska klara klimatmålen måste vår köttkonsumtion minska. Problem Om vi ska klara klimatmålen måste vår köttkonsumtion minska. Idag är utsläppen av växthusgaser från jord till bord när det gäller animaliskt protein oftast betydligt högre än för vegetabiliskt protein.
Innan potatisen kom till Sverige kan rovan ha varit vår viktigaste basföda. Beskrivning Rovor Brassica rapa är en rotfrukt och växer vanligen med roten dels under jord och dels ovanför. Köttet varierar mellan gult och vitt. Färgen på skalet kan ibland vara heltäckande, oftast rött eller gult, eller bara ha färg på nacken. Nacken kan vara grön eller röd. Formen på rovor varierar mellan runda, platta, ovala eller långsträckta. Olika smakprovningar har visat att det finns smakskillnader mellan olika sorter. De har också olika konsistens och köttfärg. Smaktesterna har främst varit enkla och skillnader i smak kan bero på olika odlingsbetingelser. Sorter Rova för mat fanns under talet kvar i trädgården eller i liten skala på åkern. Särskilt har flera rovsorter varit kvar i odling främst i nordvästra Sverige. Dessa rovor är förmodligen mer lika de som odlades för mat på åkern innan skiftesreformen och foderrovornas inträde. En del sådana sorter har hittats och bevarats av Föreningen Sesam och genom Fröuppropet.
Gråärtan — bortglömd basföda ger smakrik baljväxtfärs feb 14, Vilka proteingrödor är mest intressanta att få fart på i Sverige för att möjliggöra ett proteinskifte? Den frågan ställde sig Axfoundation när de första testodlingarna planerades på Torsåker gård under våren Resultatet blev lupin , för sitt höga proteininnehåll, åkerböna, för att den redan är brett etablerad i Sverige, och den nötiga men bortglömda gråärtan — en trio som idag utgör basen i Svensk Baljväxtfärs. Nu märks en ökad efterfrågan på gråärta och odlingen börjar återupptas i Sverige. Det tror vi till stor del är baljväxtfärsens förtjänst. Tillsammans med lupin och åkerböna samt rester från kallpressad rapsoljeproduktion och lite salt utgör den innehållet i Svensk Baljväxtfärs som är helt fri från konserveringsämnen, texturgivare och smakförstärkare. Något mer behövs helt enkelt inte för att skapa en god färs full av proteiner med bra aminosyraprofil och fibrer.
Historia om mat och matvanor M Bild: Jastrow Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Romersk mosaik från talet e. Historia om mat, kryddor och matvanor Vår mat har format den civilisation vi lever i. De första människorna av vår art, homo sapiens , levde som samlare och jägare. De samlade ätliga växter och rötter och jagade små och stora djur. Men människorna producerade ingen egen mat förrän människan började bli bofast, omkring år 10 f. I små byar odlade invånarna säd och födde upp djur för att få mjölk och kött. Att människan började producera sin egen mat kallas ibland jordbruksrevolutionen och är en av de största förändringarna i historien om människans föda. Vår mat har format den civilisation vi lever i. Kr upptäckte jordbrukare i den bördiga halvmånen vid Persiska viken att konstbevattning gav bättre skördar. Men metoden hade en nackdel. Jorden lakades ur och förlorade sin bördighet om inte bevattningen sköttes på exakt rätt sätt.