Bokashi jordgubbar: bokashi lakvatten
Bokashi växthus
En sammanställning av de mest allmänna frågorna relaterade till bokashi besvarade i korthet. Bioavfallet fermenteras anaerobt, dvs i en lufttät behållare, bokashihink. Organiskt material som är lämpliga för Bokashi är kökets bioavall, särskilt kolhydrater och grönsaksrester. Det är svårt att göra bokashi med livsmedel och fetter av animaliskt ursprung, men det är möjligt om det är blandat med kolhydrater. Kolhydrater behövs så att mjölksyrabakterier kan göra mjölksyra, vilket håller bokashins pH lågt. Det är viktigt att inte få skadliga bakterier och svampar i hinken. Det beror inte egentligen på familjens storlek, utan mer på hur mycket bioavfall ett hushåll producerar. Den genomsnittliga familjen fyller en 16 liters hink på ungefär en vecka eller två. Den kan då väga cirka kg. Påfyllningen kan ta ännu längre tid, det stör inte själva processen, så länge den tar hand om att hinken förblir tät och att bokashins lakvatten dräneras ur hinken med jämna mellanrum.
Bokashi jordgubbar:
Nifaköket undersöker: Omvandla ditt matavfall till jord! Hallå där! Vi säger hej till Malin Sairio, VD och numera ägare för Bokashi i Säffle, som vid det här laget är expert på hur man kan omvandla matavfall till jord. Här ger Malin oss bra och enkla tips! Vad är Bokashi? Bokashi är metoden som revolutionerar sättet som vi kan ta hand om våra matrester. Det är ett enkelt och klimatsmart sätt att använda ditt matavfall för att göra jord. Fantastisk jord! Med hjälp av mikroorganismer omvandlas allt vanligt matavfall som kött, grönsaker och kaffesump snabbt till jordförbättring som direkt kan användas i rabatten och kökslandet. Kolet binds i jorden istället för att bli koldioxid och näringsämnena finns kvar, säger Malin. Du kan skapa ett eget kretslopp hemma i ditt kök där du matar jorden och ger tillbaka näringen, bra eller hur fortsätter Malin. Matavfall är något som vi alla har. Oavsett var du bor, om du har stor eller liten familj, bor på landet eller i stan, så kan du använda bokashimetoden, menar Malin.
Bokashi hallon
Jag har följt ett helt annat råd: kogödsel efter säsong och ingenting på våren. Hur blir nu detta? Jag la på ett rejält lager kogödsel strax efter skörd och klippte bort bladen. Det hann komma lite nya som jag lät vara. Hur gör jag i vår? Konstgödsel består av rena näringsämnen som kan tas upp direkt av växterna så det bör ges på våren, för annars lakas det ut under vintern. Konstgödsel tillför inget för att behålla en bra struktur på jorden. Naturgödsel innehåller näringsämnen i form av organiska föreningar som lösgör sig sakta. Först bryts den ned av jordens mikroorganismer så att näringsämnena frigörs och kan sedan tas upp av växterna. Eftersom nedbrytningen tar tid, kan väl brunnen gödsel med strö från ko och häst läggas ut och vändas ner redan på hösten. Hönsgödsel till jordgubbar är däremot för kväverikt. Alltså, om du har gödslat på hösten, ge inget på våren. Själv gödslar jag nästan inte alls våra jordgubbar. Får de för mycket gödning, särskilt kväve, så blir det bara en massa blad och lite bär.
Jag föreställer mig att jag planterar in de positiva mikroorganismerna till jorden, som sprids där och skapar hälsosam livsmiljö för växter och mikroliv. Vätskan vattnas ut över jord som ska sås på vintern eller våren, helt enkelt för att preparera den med näring och positiva mikroorganismer. Om det inte växer något i jorden vattnar jag med en stark dos lakvatten. På våren använder jag massor av lakvatten till sådder och småplantor som står ute och i tunnelväxthus och väntar på utplantering. Det är påfrestande för plantor att stå i kruka en längre tid, särskilt om utplanteringen dröjer. Då behöver de lite extra uppmuntran och får det genom lakvatten som spätts med vatten. Till små plantor använder jag en svag dos för att inte växterna ska få en chock. Läs mer: Sex sätt att använda bokashi under vintern Det är svårt att hitta dokumentation på exakt vad lakvattnet innehåller, men de flesta verkar överens om att vätskan är ett bra gödningsmedel till till exempel småplantor inomhus.