Svenskars belåning: hur många har lån i sverige
Sveriges mest skuldsatta personer
Sex av tio hushåll med bolån har en belåningsgrad över 50 procent Senast uppdaterad: Tre av tio hushåll med bolån hamnar över den övre amorteringsgränsen med en belåning på 70 procent av bostadens värde. Samtidigt har fyra av tio hushåll en belåningsgrad som är lägre än 50 procent. Det visar ny statistik från SCB, som publiceras för första gången i dag. Rubriken har förtydligats Sedan mars i fjol har SCB samlat in uppgifter om hushållens belåningsgrad på uppdrag av Riksbanken. Några hushåll ligger på en högre nivå, 8 procent har en belåningsgrad på 85 procent eller mer baserat på aktuell marknadsvärdering, säger Anton Bratt, nationalekonom på SCB. Andel av hushållens lånevolym för bolån fördelade på belåningsgrader i procent, utestående avtal, april Belåningsgraden är storleken på ett bolån dividerat med värdet på säkerheten, det vill säga bostaden. Ett hushåll som tar ett bolån på 1,6 miljoner för att köpa en bostad för 2 miljoner kronor har alltså en belåningsgrad på 80 procent.
Hushållens skulder
Hushållens skulder Senast uppdaterad: Sedan mitten på talet har hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten nådde en rekordnivå år och har sedan dess fallit tillbaka något. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar hållit sig relativt konstant. Samtidigt har räntekvoten, hushållens kostnader för skuldsättning, ökat. Hushållens skuldkvotskuldkvot:, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst , ligger på historiskt höga nivåer. Jämfört med mitten av talet har den nära nog dubblerats. En viktig orsak är dagens lägre ränteläge. Det är nämligen inte bara storleken på skuldsättningen som avgör hur mycket belåning hushållen klarar av, utan även hur höga räntorna är. Det viktiga för hushållen är räntebetalningarnas storlek i förhållande till inkomsterna. Ett mått som visar på det är räntekvoten. Som framgår av diagrammet steg räntekvoten från talet långsamt fram till talet, då uppgången eskalerade.
Statsskuld per capita världen
Hushållens skulder - internationellt Senast uppdaterad: Hushållens skulder har stigit kraftigt i många länder. I Sverige uppmättes skulderna som andel av BNP till cirka 88 procent år Skulderna för de svenska hushållen har ökat från cirka 44 procent av BNPBNP: år till att nu vara runt 88 procent. Samma utveckling går att se i flera andra nordiska länder där exempelvis de finländska hushållen gått från en belåning på cirka 37 procent av BNPBNP: till 75 procent under år Ytterligare en trendtrend: som går att se i flera länder är att hushållens skulder nådde sin topp under finanskrisen men att den sedan dess sjunkit tillbaka. Samma utveckling skedde även i Spanien samt de baltiska länderna. När man pratar om hushållens skulder i olika länder så är det även relevant att undersöka hur deras tillgångar ser ut. I Sveriges fall uppmättes hushållens tillgångar till cirka procent av BNPBNP: vilket är stor skillnad mot botten av listan där exempelvis de rumänska hushållens tillgångar uppmättes till knappt 71 procent.
Svenskars belåning:
Hushållens skulder - internationellt
Svenskar har höga skulder jämfört med andra européer Senast uppdaterad: Svenska hushåll är högt skuldsatta jämfört med många andra länder. Inom EU har endast Luxemburg och Danmark högre lån per invånare. Under flera decennier har svenska hushåll ökat sin skuldsättning eftersom det har varit relativt enkelt att få lån. De låga räntorna har samtidigt gjort det billigt att låna. Nu har situationen förändrats, och för första gången sedan den ekonomiska krisen på talet viker den svenska skuldkvoten nedåt. Men Sverige ligger fortfarande på tredje plats bland de länder som har högst skuldsättning per invånare i EU. Den största delen av de svenska hushållens skulder består av bostadslån. I takt med att bostadspriserna ökat kraftigt, har lånen gjort detsamma. Dessutom är hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB.