rusfir.pages.dev



Stödinsatser psykisk ohälsa: stödlinje psykisk ohälsa anhörig


  • stödinsatser psykisk ohälsa
  • Stödinsatser psykisk ohälsa:

  • Få stöd av Enheten för funktionsnedsättning och psykisk ohälsa
  • psykisk ohälsa vuxna hjälp
  • Kommunens stöd vid psykisk ohälsa
  • frivilligorganisationer psykisk ohälsa
  • stödlinje psykisk ohälsa anhörig
  • 1177 psykisk ohälsa
  • Få stöd av Enheten för funktionsnedsättning och psykisk ohälsa

    Utbild­ningar Samverkan Personer med psykisk funktionsnedsättning behöver ofta ha stöd från flera aktörer samtidigt. En fungerande samverkan är många gånger avgörande för att personerna ska få en god service och omsorg utifrån sina individuella behov. Personer med psykisk funktionsnedsättning får många gånger stöd och insatser från flera aktörer samtidigt. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade utifrån en helhetssyn. Det är också viktigt att uppmärksamma hur olika insatser på bästa sätt kan verka förebyggande. Att samverkan mellan aktörerna fungerar väl är därför angeläget. Där olika professioner behövs har regioner och kommuner ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna. Dessutom kan den enskildes nätverk, som anhöriga och närstående, även ha en betydande roll för att samverkan ska fungera. Regler och rutiner för samverkan I både socialtjänstlagen SoL och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS regleras socialtjänstens ansvar för att aktivt arbeta med samverkan.

    Kommunens stöd vid psykisk ohälsa

    Start - Kraftsamling för psykisk hälsa - Stödlistan för psykisk hälsa Stödlistan för psykisk hälsa Det finns många organisationer som riktar stöd till privatpersoner inom området psykisk hälsa. Uppdrag Psykisk Hälsa har tagit fram en sammanställning till stöd för verksamheter i kommuner och regioner att hänvisa till. Stöden på denna lista är kostnadsfria och tillgängliga för alla i hela Sverige. Stödlistan togs fram inom Kraftsamling för psykisk hälsa under covidpandemin och har sedan dess uppdaterats kontinuerligt. Vill du komplettera eller uppdatera uppgifterna på Stödlistan? Kontakta oss på uppdragpsykiskhalsa skr. Råd för psykisk hälsa Utifrån arbetet med stödlistan har det tagits fram en broschyr med råd om hur man kan ta hand om sin psykiska hälsa och må bättre. Där finns även tips på vart man kan vända sig i stunder när livet känns svårt eller om man behöver någon att prata med. Broschyren kan spridas i flera sammanhang, till exempel i möte med patienter och brukare i primärvården, tandvården eller socialtjänsten eller av civilsamhällesorganisationer.

    Frivilligorganisationer psykisk ohälsa

    Lyssna Det är vanligt med psykisk ohälsa. Mer än var fjärde person drabbas någon gång i sitt liv och man behöver stöd av andra. Tveka inte att söka hjälp om du är orolig över att du eller ditt barn mår psykiskt dåligt. Psykisk ohälsa kan till exempel handla om att ha tappat lusten att göra sådant man tyckt om, fått förändrad aptit, slutat att umgås med andra, eller har svårt med sömnen. Det kan också handla om upplevelse om att få ett annorlunda humör, eller har fått svårt att utföra det man tidigare klarat, till exempel i skola eller arbete. Det finns olika slags stöd att få, både från din kommun och från den region som du tillhör. Ju tidigare du söker hjälp, desto snabbare kan du eller ditt barn få rätt stöd för att må bättre. Hit kan du först vända dig om du bor i Uppsala län För barn 0—6 år Är du orolig över hur ditt barn mår, till exempel om barnet har nedstämdhet, sömnsvårigheter eller oro? Då ska du i första hand vända dig till den barnavårdscentral BVC som ni har kontakt med.

    Psykisk ohälsa vuxna hjälp

    Webbutbildningar om att bemöta personer med psykisk ohälsa God psykisk hälsa är grundläggande för att människor ska kunna förverkliga sina möjligheter, hantera livets svårigheter och bidra till samhället. Psykisk ohälsa får konsekvenser på många olika sätt. Det orsakar stort lidande i människors liv och påverkar hela samhället, både socialt och ekonomiskt. Allt vanligare med psykiatriska diagnoser Under flera decennier har det blivit allt vanligare med psykiatriska diagnoser och läkemedelsbehandling med psykofarmaka. Ökningen gäller framförallt barn och unga vuxna. Sedan har andelen barn och unga som fått diagnosen depression eller ångestsyndrom tredubblats. Det är inte helt klart vad ökningen beror på. Det kan handla om samhällsförändringar inom till exempel skola och arbetsmarknad, som lett till att barn och unga upplever ökad stress och mår sämre psykiskt. Det kan också handla om att allt fler söker och får vård och behandling, när kunskapen om psykiatriska tillstånd ökar och stigmatiseringen minskar.