rusfir.pages.dev



Barns rättigheter utbildning: hur många barn går inte i skolan i världen


  • barns rättigheter utbildning
  • Rätt till utbildning skollagen

    Mer information Huvudområdesbeskrivning Kunskapsområdet Barnets rättigheter baseras på forskning om rättigheternas historia, barns plats i samhället lokalt och globalt samt barndomens förändrade och mångfacetterade villkor. Därigenom belyses och problematiseras barns möte i nutid med myndigheter inom såväl den sociala sektorn som inom rättsvårdande myndigheter men även andra institutioner såsom utbildningsväsendet, kultursektorn och inom samhällsplanering. Huvudområdet Barnets rättigheter preciserar det kunskapsområde där barn och ungas position i samhället, deras handlingsutrymme och medborgarskap problematiseras, undersöks och teoretiseras. Generella frågor om barns ställning som rättssubjekt och barns medborgerliga, sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter studeras och problematiseras med ett intersektionellt perspektiv och med grund i samhällsetiska och forskningsetiska överväganden. Huvudområdet konstitueras av flera medverkande discipliner, för att med en tvär- och mångvetenskaplig utgångspunkt belysa barn och ungas relation till rättsliga, pedagogiska, sociala och kulturella förhållanden, såväl nationellt som internationellt.

    Magister i barnets rättigheter

    Hur förhåller sig exempelvis barns rätt till självbestämmande till vårdnadshavares bestämmanderätt och hur påverkar det skolan? Vad händer om skolplikten och religionsfriheten kommer i konflikt? Var går gränserna för skolans befogenheter för att säkra trygghet och studiero? Och hur ser skolans ansvar för barns säkerhet ut i relation till polisens, socialtjänstens, vårdnadshavarnas och barnens eget ansvar? För att besvara frågor som dessa ger skollagen endast ett begränsat stöd. I stället behövs grundläggande kunskaper om exempelvis familjerätt, skadeståndsrätt, socialrätt och straffrätt. Även grundlagsbestämmelser och internationella konventioner om mänskliga rättigheter är centrala i bedömningarna och, som alltid när det gäller frågor om barn, är barnkonventionen en helt grundläggande utgångspunkt. Denna kurs ger dig som deltagare kunskaper om hur olika regelverk hänger ihop och hur de påverkar skolans verksamhet. Kursen ger dig även viktiga utgångpunkter för att göra svåra bedömningar av frågor som rör barns rättigheter i skolan.

    Barnrättsombud utbildning

    Toggle navigation Barns rättigheter 2 — Fortsättningskurs Utbildningen ger en fördjupad förståelse för barn som rättighetsbärare och rättslig metod vid tillämpning av mänskliga rättigheter och Barnkonventionen. Utbildningen har som mål att stärka kunskapen om hur Barnkonventionen bör användas vid handläggning av ärenden som rör barns rättigheter. Utbildningen är en endagsutbildning som ges på plats i Uppsala och är kostnadsfri och intygsgrundande. Under erbjuder vi utbildningen vid två separata tillfällen. Kursbeskrivning Uppsala universitet erbjuder en fördjupande utbildning om barns rättigheter och Barnkonventionen för anställda inom statliga myndigheter, regioner och kommuner. Kursen riktar sig till dig som arbetar med eller kommer att arbeta med frågor som är kopplade till barn som rättighetsbärare och Barnkonventionens tillämpning. Målet är att ge kunskap för att kunna identifiera när och hur barns rättigheter aktualiseras samt ge färdigheter att rättsligt tillämpa regelverken.

    Barns rättigheter utbildning:

  • Magister i barnets rättigheter
  • barnrättsombud utbildning
  • Barns rättigheter i policy och praktik
  • rätt till utbildning skollagen
  • hur många barn går inte i skolan i världen
  • Barnrättsstrateg jobb
  • Barns rättigheter i policy och praktik

    Kursplan Visa mer Visa mindre Barns rättigheter framstår ofta som en självklarhet, något som inte går att ifrågasätta. I den här kursen ställer vi grundläggande frågor, såsom: Hur kan man motivera att barn har särskilda mänskliga rättigheter? Vem räknas egentligen som barn? Vem eller vilka har ansvar för att tillgodose barns rättigheter? FN:s barnkonvention är ett resultat av förhandlingar och kompromisser. Detta synliggörs i kursen genom diskussion om de fyra huvudprinciperna: principen om icke-diskriminering, principen om barnets bästa, barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling och barnets rätt att komma till tals i beslut som rör hans eller hennes liv. Vi hämtar exempel från aktuell forskning inom områden som demokrati, migration, utbildning, hälsa och socialt arbete. En tvärvetenskaplig blick på barnkonventionen År beslutades att inkorporera barnkonventionen som svensk lag, och många undrar vad detta innebär i praktiken.